Interaktiv självdiagnos

Klicka på området som ger dig besvär för att lära dig mer

Denna interaktiva guide hjälper dig att förstå vanliga besvär i nacke, axlar, rygg och knän. Klicka på de röda prickarna i kroppskartan för att se vanliga symptom, möjliga orsaker och våra behandlingsmetoder.

Viktig information

Detta verktyg ersätter inte en professionell bedömning. Vid akuta besvär, svår smärta eller skada rekommenderar vi att du söker sjukvård omgående. Kontakta oss för en korrekt diagnos och individuellt anpassad behandlingsplan.

Interaktiv anatomisk modell

Interaktiv självdiagnos

Klicka på de röda pulserande punkterna på anatomibilden för att få information om vanliga besvär i respektive kroppsdel.

För varje område kan du läsa om typiska symtom, vanliga åkommor, behandlingsmetoder och tips för egenhjälp.

Observera: Detta verktyg ersätter inte en professionell bedömning men kan ge dig vägledning om möjliga orsaker till dina symtom.

Behöver du hjälp att utvärdera dina symptom?

Kontakta oss för en professionell bedömning och personlig behandlingsplan. Vår erfarna fysioterapeuter hjälper dig att hitta rätt behandling för dina specifika besvär.

Boka tid för bedömning

Funktionella självtester & symptomguide

Nedan hittar du både funktionella tester och en interaktiv symptomguide för vanliga besvär. Dessa verktyg hjälper dig att bättre förstå dina symptom. Kom ihåg att dessa tester och guider inte ersätter en professionell bedömning.

Test för nackstelhet och nackrörlighet

+

Följande test kan hjälpa dig bedöma om du har begränsningar i nackens rörlighet:

1. Grundläggande nackrörlighetstester

Sitt upprätt på en stol med neutral hållning och försök utföra följande rörelser långsamt och kontrollerat:

  1. Böj huvudet framåt (hakan mot bröstet) - normal rörlighet är cirka 45 grader
  2. Böj huvudet bakåt (se upp i taket) - normal rörlighet är cirka 55-70 grader
  3. Vrid huvudet åt vänster och höger (borde kunna se över axeln) - normal rörlighet är cirka 70-90 grader åt varje håll
  4. Luta huvudet åt vänster och höger (örat mot axeln utan att höja axeln) - normal rörlighet är cirka 45 grader åt varje håll

2. Smärtprovokerande test

För varje rörelse, notera:

  • Om du känner smärta - var känns smärtan och vid vilken punkt i rörelsen?
  • Om rörelsen är begränsad - kan du inte utföra full rörelse jämfört med normalt?
  • Om smärtan strålar ut mot arm, hand eller mellan skulderbladen

3. Test för muskeltension

Känn försiktigt med fingrarna på musklerna som löper från nacken ner mot axlarna (trapezius) och på musklerna på sidan av nacken (levator scapulae):

  • Känns musklerna spända, hårda eller ömmar vid beröring?
  • Finns det specifika "triggerpunkter" (små knutor) som är extra ömma?

4. Hållningstest

Ställ dig framför en spegel och observera din naturliga hållning:

  • Lutar ditt huvud framåt i förhållande till axlarna?
  • Är axlarna upphöjda eller rundade framåt?
  • Är ena axeln högre än den andra?

Möjliga indikationer:

Om du har begränsad rotation eller sidböjning: Kan indikera facettledsspärr eller muskelspänningar.

Om du har smärta som strålar ner i en arm: Kan indikera nervpåverkan, t.ex. från ett diskbråck.

Om du har spända och ömma muskler: Vanligen tecken på överbelastning eller dålig hållning under längre tid.

Om du har smärta vid specifika rörelser: Olika rörelseriktningar kan indikera olika problem i nackstrukturer.

Symptomguide för nacke och axlar

+

Diagnoshjälp för Nacke & Axlar

Denna interaktiva guide hjälper dig att förstå möjliga orsaker till dina nacke- och axelbesvär utifrån dina symptom. Svara på frågorna nedan för att navigera genom flödet och få hjälp med potentiella orsaker till dina besvär.

Så gör du: Börja med att identifiera var din smärta känns mest och följ sedan frågorna för just ditt symptommönster.

1. Var känner du smärtan?

- Mest i nacken

- Mest i axeln

- I både nacke och axel

- Strålar ner i armen

Om smärtan är mest i nacken:
2. När är smärtan värst?

- Vid rörelse (vridning/böjning av nacken)

- Vid långvarigt stillasittande (t.ex. vid datorn)

- På morgonen när jag vaknar

Om smärtan är värst vid nackrörelser:
Troligen: Facettledsproblem eller mekanisk nackspärr

När smärtan förvärras av specifika rörelser, särskilt rotation (vridning) eller sidböjning, kan det tyda på problem med små leder i nacken (facettleder) eller en mekanisk nackspärr. Dessa problem uppstår ofta efter snabba rörelser, sovit i fel position, eller efter överbelastning.

Om smärtan är värst vid stillasittande/datorarbete:
Troligen: Muskulära spänningar

Långvarig statisk belastning, som vid datorarbete, orsakar ofta spänningar i nackens och övre ryggens muskler. Detta kan ge smärta, stickningar och huvudvärk. Dessa besvär är ofta relaterade till dålig hållning, dålig ergonomi på arbetsplatsen, eller stress.

Om smärtan är värst på morgonen:
Troligen: Dålig sovställning eller artros

Morgonstelhet kan bero på dålig sovställning, olämplig kudde eller tidiga tecken på artros (förslitning) i nackens leder. Smärtan lindras ofta när du börjar röra på dig.

Om smärtan är mest i axeln:
2. När är smärtan värst?

- Vid lyft över axelhöjd

- Vid belastning av armen

- Smärtar även i vila och nattetid

Om smärtan är värst vid lyft över axelhöjd:
Troligen: Inkljämningssyndrom (impingement)

Smärta som uppstår när du lyfter armen över axelhöjd (särskilt mellan 60-120 grader) är typiskt för inkljämningssyndrom. Detta kan bero på inflammation i senor eller slemsjäcken i axeln, ofta relaterat till överbelastning eller repetitiva rörelser.

Om smärtan är värst vid belastning av armen:
Troligen: Rotatorkufftendinit eller bicepstendinit

Smärta som förvärras av specifika rörelser med belastning kan tyda på inflammation i senor. Om smärtan känns på framsidan av axeln kan det vara bicepstendinit. Smärta mer över eller på sidan av axeln kan tyda på problem med rotatorkuffen.

Om axeln smärtar även i vila/nattetid:
Troligen: Frusen axel eller inflammatorisk process

Om du har kraftigt nedsatt rörlighet i alla riktningar och smärta även i vila, särskilt nattetid, kan det tyda på en frusen axel (adhesiv kapsulit) eller en mer aktiv inflammatorisk process som bör undersökas av sjukvården.

Om smärtan känns i både nacke och axel:
2. Hur påverkas smärtan av rörelse?

- Smärtan förvärras av både nack- och axelrörelser

- Smärtan förvärras huvudsakligen av nackrörelser

- Smärtan är konstant oavsett rörelse

Om smärtan förvärras av både nack- och axelrörelser:
Troligen: Kombinerade muskuloskeletala problem

När smärta förekommer i både nacke och axel och förvärras av rörelser i båda områdena, kan det tyda på flera samtidiga problem. Detta är vanligt vid långvariga besvär där kroppen kompenserar för ursprungsproblemet, vilket skapar sekundära problem i närliggande områden.

Om smärtan förvärras huvudsakligen av nackrörelser:
Troligen: Primärt nackproblem med refererad axelsmärta

Om nackrörelser tydligt påverkar axelsmärtan, kan grundproblemet sitta i nacken med utstrålning till axeln. Detta kan orsakas av nervpåverkan, muskelförsvar eller facettledsproblem i nacken som ger refererad smärta ut i axel/skulderbladsregionen.

Om smärtan är konstant oavsett rörelse:
Troligen: Myofasciellt smärtsyndrom eller inflammatoriskt tillstånd

Ihållande smärta som inte tydligt påverkas av rörelse kan tyda på ett myofasciellt smärtsyndrom (muskelspänningar som bildat triggerpunkter) eller ett inflammatoriskt tillstånd. Vid långvariga konstanta besvär bör du söka hjälp för professionell bedömning.

Om smärtan strålar ner i armen:
2. Hur känns smärtan i armen?

- Stickningar/domningar i fingrar

- Skarp smärta som löper längs armen

- Svaghet i armen/handen

Om du har stickningar/domningar i fingrar:
Troligen: Nervpåverkan från nacken

Domningar, stickningar eller känselrubbningar som följer ett specifikt mönster (t.ex. vissa fingrar) kan tyda på att en nerv är påverkad eller irriterad. Detta kan hända vid diskbråck i nacken eller förträngning där nerverna går ut från ryggmärgen. Sök sjukvård om symptomen är ihållande.

Om du har skarp smärta som löper längs armen:
Troligen: Nervsmärta (neuralgi) eller refererad smärta

Skarp, brännande smärta som följer ett specifikt förlopp längs armen kan vara nervrelaterad smärta. Detta kan orsakas av nervinkljämning i nacke eller arm. En nerv som påverkas kan också orsaka känsla av "elektriska stötar" vid vissa rörelser.

Om du upplever svaghet i armen/handen:
Troligen: Signifikant nervpåverkan - sök vård!

Muskelsvaghet som gör att du tappar föremål eller har svårt att utföra normala aktiviteter med armen/handen kan tyda på betydande nervpåverkan. Detta är ett viktigt symptom som bör utredas av sjukvården så snart som möjligt.

Viktigt att notera:

Denna guide är endast ett verktyg för att hjälpa dig förstå möjliga orsaker till dina symptom. Många nack- och axelproblem har överlappande symptom, och en professionell bedömning är ofta nödvändig för korrekt diagnos.

Sök sjukvård omgående om du upplever:

  • Plötslig svaghet eller domningar i armar/ben
  • Problem med balans eller koordination
  • Symptom som uppstått efter trauma/olycka
  • Intensiv smärta som inte lättar med vila
  • Nattsmärta som väcker dig ur sömnen
Nästa steg:

Om du vill få dina symptom professionellt bedömda och behandlade: Boka tid hos oss

Test för ländryggsbesvär

+

Följande tester kan hjälpa dig bedöma dina ländryggsbesvär. Utför alla rörelser försiktigt och avbryt om du känner stark smärta.

1. Rörlighetstester

Stå upprätt med fötterna axelbrett isär och gör följande rörelser:

  1. Framböjning: Böj dig långsamt framåt och försök nå mot golvet. Normal rörlighet låter dig komma nära eller nå golvet.
  2. Bakböjning: Ställ händerna på höfterna och böj dig bakåt så långt du kan utan smärta.
  3. Sidböjning: Böj överkroppen åt sidan, först vänster sedan höger, med rak rygg.
  4. Rotation: Håll höfterna stilla och vrid överkroppen åt vänster och höger.

2. Smärtlokaliseringstest

För varje rörelse ovan, notera:

  • Exakt var i ryggen smärtan känns (mitten, sidan, övre/nedre rygg)
  • Om smärtan är lokal (på en punkt) eller diffus (ett större område)
  • Om smärtan strålar ut i sätesregionen eller ner i benen

3. Nervpåverkanstest (Straight Leg Raise)

Ligg på rygg på ett plant underlag:

  1. Håll ena benet rakt och lyft det sakta upp mot taket
  2. Notera om/när du känner smärta eller strålande känningar ner i benet
  3. Upprepa med andra benet

Nervpåverkan indikeras av smärta som strålar ner i benet vid 30-70 graders lyft.

4. Core-styrketest

Plankan är ett bra test för bålstabilitet:

  1. Inta plankposition på underarmar och tår
  2. Håll rak linje från huvud till hälar med neutral rygg
  3. Håll så länge du kan med god teknik

En frisk person bör kunna hålla minst 30 sekunder med god teknik. Smärta i ländryggen under testet kan indikera instabilitet.

Möjliga indikationer:

Smärta vid framböjning: Kan tyda på diskproblematik eller muskelsträngning.

Smärta vid bakböjning: Kan tyda på facettledsproblem eller spinal stenos.

Strålande smärta ner i benet: Kan indikera ischias eller nervpåverkan från diskbråck.

Svag core-stabilitet: Kan bidra till återkommande ryggbesvär och instabilitet.

Test för knäbesvär och knästabilitet

+

Knäleden är komplex och dessa tester kan hjälpa dig förstå dina knäbesvär bättre. Gör testerna försiktigt och avbryt om du känner smärta.

1. Enbenstående test (Single-leg stance)

Detta test bedömer knäts stabilitet vid belastning:

  1. Stå på ett ben (det som har problem)
  2. Böj knät lätt (ca 20-30 grader)
  3. Håll positionen i 30 sekunder medan du i en spegel observerar din knäkontroll

Titta i en spegel eller låt någon observera om knäet "vippar" eller faller inåt (valgusställning). Detta är en indikation på svaghet i höftmuskulatur och dålig knäkontroll.

2. Knäböjningstest

Gör en kontrollerad knäböjning (squat):

  1. Stå med fötterna axelbrett isär
  2. Sänk dig sakta ned i en halv knäböjning (ca 90 grader i knäna)
  3. Observera båda knäna och eventuell smärta

Notera om dina knän faller inåt mot varandra, om du har smärta och var den känns, eller om det knakar/knastrar i knäet (krepitation).

3. Palpationstest

Känn försiktigt med fingrarna runt knäskalsåsen (patella):

  • Känn försiktigt runt hela knäskalsåsen
  • Känn på insidan och utsidan av knäleden
  • Känn specifikt på senan under knäskalsåsen (patellasenan)

Notera specifikt var ömhet eller smärta finns, t.ex. på insidan (medialt), utsidan (lateralt), eller under knäskalsåsen.

4. Trapptest

Ett funktionellt test som ofta avslöjar knäproblem:

  1. Gå upp och ner för en trappa, ett steg i taget
  2. Prova att gå både upp och ner

Många knäproblem, särskilt patellofemorala (knäskals-relaterade), visar sig tydligare vid nedgång i trappor då knäleden måste kontrollera en exentrisk rörelse under belastning.

Möjliga indikationer:

Instabilitet/svaj vid enbenstående: Kan tyda på svaga höftmuskler eller korsbandsskada.

Smärta på knäskålens insida/utsida: Kan indikera patellofemoralt smärtsyndrom (PFSS).

Ömhet i patellasenan: Kan tyda på hopparkänä (jumper's knee/patellar tendinopati).

Smärta i trappor, särskilt vid nedgång: Typiskt för patellofemorala problem.

Test för axelbesvär och axelrörlighet

+

Axelleden är kroppens mest rörliga led, vilket gör den utsättbar för flera olika problem. Följande tester kan hjälpa dig identifiera vanliga axelproblem.

1. Rörlighetstest

Starta med armarna långs sidorna och utför följande rörelser långsamt:

  1. Elevation (framför kroppen): Lyft båda armarna framför kroppen upp över huvudet. Normal rörlighet är 170-180 grader.
  2. Abduktion (ut från sidan): Lyft båda armarna ut från sidorna över huvudet. Normal rörlighet är 170-180 grader.
  3. Utvärtes rotation: Starta med armbagar böjda 90 grader mot kroppen, vrid underarm utåt.
  4. Invärtes rotation: Försök nå bakom ryggen, mot skulderbladen.

Jämför alltid höger och vänster sida. Betydande skillnader i rörlighet eller smärta mellan sidorna kan indikera problem.

2. Impingementtest (Hawkins-Kennedy)

Detta test utförs för att identifiera inklämning (impingement) i axeln:

  1. Starta med armen böjd 90 grader i axeln och armbagen
  2. För armen inåt mot bröstet (inåtrotation i axeln)
  3. Notera om du känner smärta högt upp i axeln

Smärta vid denna rörelse kan indikera impingement (inklämning) av senor i axeln.

3. Styrketest för rotatorkuffen

Rotatorkuffen består av fyra muskler som stabiliserar axeln. Testa styrkan för dessa:

  • Utvärtes rotation: Armbagen mot sidan, underarmen utåt, pressa mot motstånd (t.ex. dörrpost)
  • Abduktion: Starta med armen ut från sidan, håll emot när någon trycker ned armen
  • Lift-off test: Placera baksidan av handen mot nedre delen av ryggen, försök lyfta handen bort från ryggen

Svaghet jämfört med motsatt sida eller smärta vid motståndstest kan tyda på skada eller inflammation i rotatorkuffen.

4. Palpationstest

Känn försiktigt med fingrarna på följande områden för att identifiera smärtpunkter:

  • Översta delen av axeln (acromion)
  • Framsidan av axelleden
  • Runt axelns ledskål (glenoiden)
  • Bicepssenan på framsidan av överarmen

Möjliga indikationer:

Smärta vid lyft över axelhöjd: Kan tyda på impingement eller skulder-akromiellt smärtsyndrom.

Begränsad utvärtes rotation: Kan tyda på frusen axel eller kapsulit.

Svaghet i rotatorkuffen: Kan indikera skada på rotatorkuffens senor eller muskler.

Smärta vid bicepssenan: Kan tyda på bicepstendinit eller SLAP-skada.

Vad våra patienter säger